Idag har jag tagit ut en semesterdag och åkt iväg till en plats 20 mil bort för att betala 750 kr för en behandling.
Och det är så värt det!
För 9 år sen var jag så illa däran att en "promenad" på 200 m var det längsta jag kunde plåga mig till att gå. Höger ben fick jag inte riktigt med mig, det gjorde skitont att röra benet framåt. Falsk ischias kallas det visst, men smärtan var inte det minsta falsk.
Jag fick då tips om denne man av en kollega på platsen jag jobbade på då, och ringde och bokade in tre tider. Jag är av den åsikten att man ska ge okända grejer tre gånger på sig innan man kan säga att "det här var inte för mig", som t ex yoga och udda osteopater...
Just den här ostepaten har valt att använda en väldigt mild behandlingsform, han "knäcker" inte, eftersom han anser att det inte är hållbart. Kroppen klarar inte av att tillgodogöra sig så brutala behandlingar, utan återgår snabbt till det felaktiga läget. Jag gick regelbundet på behandlingar i ett års tid, innan det var dags för mig att flytta ifrån den arbetsplatsen eftersom vägen var färdigbyggd, och smärtorna var då överkomliga, ibland till och med borta!
Visst hamnar mitt korsben i fel läge då och då, min överrörlighet går ju inte att bota (bara stabilisera genom styrketräning), men numer rättar min kropp till sig genom träning, yoga eller massage (eller genom en kombination av ovanstående) och jag är mestadels smärtfri. Men ibland händer det saker som inte fixar sig själv, och då kostar jag på mig två behandlingar. Det är ett par år sen sist.
Och nu ska jag sluta slarva med gummibandsövningarna för att aktivera skulderbladspartiet... Eller hur?